Ångest – symptom

Symptomen kan variera i intensitet beroende på vem som har ångesten. Ofta slår hjärtat snabbare, man kan börja svettas, känna en klump i magen och i halsen och kanske får svårare att andas. Muntorrhet, spända muskler, domningar, stickningar, illamående, yrsel och andnöd är också vanliga symptom.

Vad händer i kroppen?

Ångest är ett viktigt och naturligt alarmsystem i kroppen som alla har. Med hjälp av ångest har vi som människosläkte överlevt. Ångest aktiverar nämligen försvarsreaktioner i kroppen. Stresshormoner som adrenalin pumpas ut i blodet, musklerna spänns och hjärtat slår snabbare. Allt detta för att du lätt ska kunna fly från en fara.

Därför får du ångest

När vi känner ångest idag har vi ofta reagerat på en fara. Idag är dock faran inte en stor björn som vill äta upp oss utan något helt annat. Får du ett cancerbesked kommer du förmodligen uppleva ångest därför att du blir rädd. Cancern är en fara. Men ångest kan även dyka upp av faror som inte är ”riktiga” faror.

Är du exempelvis rädd för att bli tjock kan godis symbolisera en fara och därmed får du ångest när du äter godis. Lider du av agorafobi är du rädd för att vistas i miljöer där det känns svårt att komma undan. Den öppna platsen blir då faran, och du kan då få ångest när du befinner dig där. Vad du får ångest av beror alltså på vad du anser vara en fara.

Vissa är mer känsliga

De som lätt får ångest har en tendens till att överskatta faror. Kroppens alarmsystem går på i full fart vid minsta lilla fara. Ibland vet man inte ens varför man har ångest. Alarmsystemet är igång men hjärnan förstår inte varför. Denna typ av ångest kan vara svåra att hantera just för att man inte vet skälet till den.

Om du lätt får ångest kan du lida av en ångestsjukdom. Några av dessa är:

• Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
• Fobier, som agorafobi och social fobi
• Tvångssyndrom

Behandling

Om du lider av din ångest kan du söka vård. Behandlingen kan ske i någon form av psykoterapi och/eller med läkemedel.